
Välkommen till Ola Wikanders (svenskspråkiga) hemsida!
Jag är författare, språkforskare och teolog (med ett ord: exeget); jag har sysslat med många antika språk, framför allt från Främre Orienten/Sydvästasien (mina specialiteter är ugaritiska och klassisk hebreiska, men jag har ägnat mig åt många andra). Jag forskar och undervisar vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet (där jag framför allt sköter kurserna i bibelhebreiska, men ibland har det också blivit ugaritiska och akkadiska), och parallellt ägnar jag mig åt författande. Mina kändaste böcker är antagligen den Augustnominerade I döda språks sällskap (2006), Ett träd med vida grenar: de indoeuropeiska språkens historia (2008) och Gud är ett verb (2014), men jag har skrivit många fler, bland annat fantastikserien Stjärnan, Gryningens son, som började 2012 med Serafers drömmar och avslutades 2024 med Den store Guden Slump; alla tre delarna finns nu tillgängliga i en samlingsutgåva.
I oktober 2025 utkom min senaste bok: Den undflyende ormen, om drak- och kaoskampsmytologi i antika semitisk- och indoeuropeiskspråkiga källor, i Bibeln, vedatexterna, hettitiska texter, västerländsk esoterism och många andra ställen. Läs mer om boken här!
----------------------------------------------------------------------
2024: DEN AVSLUTANDE BOKEN I SERIEN STJÄRNAN, GRYNINGENS SON ÄR NU UTE: DEN STORE GUDEN SLUMP
Den tredje delen i serien som 2012 började med Serafers drömmar och fortsatte 2015 med Den trettonde funktionen är nu äntligen ute i handeln. Den är publicerad på Nirstedt/Litteratur i en stor omnibusvolym tillsammans med de två andra böckerna; alla tre är också tillgängliga individuellt som eböcker.
Läs mer om del tre, Den Store Guden Slump, här!
På torsdag 2e maj 2024 hölls ett lanseringsevent för boken på Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund (Helgonavägen 3), där religionshistoriken Olivia Cejvan och jag pratade om boken, fantastikens roll, metafiktionalitet och annat. Samtalet finns nu inspelat och kan höras HÄR!
Annan nyhet: jag medverkar i antologin Människan och läsandet (2024), med en artikel om skriftssystemens historia och deras relation till människors världssyn.
... och jag har två ganska mastiga artiklar i senaste volymen av Ugarit-Forschungen (53 – daterad 2022, men den kom ut 2024).
----------------
Jag är teologie doktor, docent och lektor i Gamla testamentets exegetik vid Lunds universitet. Jag har också varit Pro Futura Scientia-forskare vid Swedish Collegium of Advanced Study i Uppsala, en post jag tilldelades 2017 och påbörjade 2018. 2021–2022 var jag utlandsposterad som gästforskare Centre for Research in the Arts, Social Sciences and Humanities (CRASSH) i Cambridge och Wolfson College, Cambridge.
Jag har gjort till min uppgift att sprida kunskap om gamla kulturer som än idag påverkar vår egen på sätt som många inte ens är medvetna om: i synnerhet har jag inriktat mig på kulturerna i Sydvästasien/Främre Orienten (det gamla Israel, kanaanéerna/Ugarit och Mesopotamien, där just ugaritiskan, som talades och skrevs i bronsålderns Syrien, är min specialitet) och den hellenistiska religiösa miljön, med ett särskilt intresse för hermetism, gnosticism och teurgi. Min specialitet är äldre språk – särskilt semitiska och indoeuropeiska – där jag arbetat med ett dussintal.
2006 gav jag ut den augustnominerade boken I döda språks sällskap, och jag har också publicerat tre volymer med översättningar av äldre religionshistoriskt viktiga texter från Ugarit, Mesopotamien och hellenistisk kultur. Jag har skrivit ett antal populärvetenskapliga böcker om religions- och språkhistoria, bland annat de ovannämnda Gud är ett verb och Ett träd med vida grenar. 2019 utkom Ett hav i mäktig rörelse, som handlar om de semitiska språkens historia och poetiska tradtioner – en populärvetenskaplig inledning med många kopplingar till min egen forskning.
Min prisbelönta avhandling handlade om torkesymbolik i Gamla testamentet och Ugarit, och i mars 2017 utkom min andra vetenskapliga monografi Unburning Fame, om inlånade indoeuropeiska motiv i GT och de ugaritiska texterna.
Jag är alltså också aktiv som skönlitterär författare, till exempel i form av den historiska romanen Poeten och cirkelmakaren (2008), som jag skrivit tillsammans med min far Örjan Wikander, samt den ovannämnda fantastiktrilogin Stjärnan, gryningens son, av vilken de två första volymerna, Serafers drömmar (2012) och Den trettonde funktionen (2015) nu fått sällskap av del tre, Den Store Guden Slump (2024).
Jag har en sida på Academia.edu, där man kan läsa många av mina forskningsartiklar.
Vill man kontakta mig kan man skicka ett mail!
Om man är intresserad av kortare tankar kan man läsa min (ännu inte helt avsomnade) blogg, Ur språkens tunnlar.